Yrke är ett frivilligt fält
Ort är ett frivilligt fält
Med modem kan det ta lite
tid att se namnlistan.
7913 personer har skrivit på uppropet
och
Fågel Fenix
Föreningen Kvinnofrid
cattis@kvinnofrid.com
Du läser just nu den FULLSTÄNDIGA textversionen
Kvinnofrid:
Fågel Fenix:
Uppropet är utarbetat
i samarbete mellan:
Efternamn:
Ort:
Yrke:
Förnamn:
Inget yrke valt
Bygg/Hantverk
Pedagogik
Omsorg/Socialtjänst
Admin./Ekonomi
Bank/Finans/Försäkring
Detaljhandel
Försäljning/Reklam/PR
Hotell/Restaurang
Hälso och sjukvård
It
Juridik
Bevakning
Kultur och Media
Teknik/Industri
Vetenskap/Forskning
Pensionär
Studerande
Arbetssökande
Sjukskriven
Övrigt
1. En haverikommission, med fullständig och opartisk utredning av sakkunniga, skall inrättas då en människa avlider till följd av ett brott begånget av en närstående. Inte sällan visar det sig att olika myndigheter har haft kännedom om att offret utsatts för våld i hemmet långt innan ett tragiskt dödsfall inträffat. Haverikommissionen skall utreda huruvida myndigheter haft kännedom om ärendet och om det i så fall har handlagts korrekt. Syftet med haverikommissionen skall vara att lära, utveckla och förbättra skyddet för kvinnor och barn som utsätts för våld i hemmet. Kommissionen skall även ansvara för att informera om de brister som framkommit vid varje utredning samt meddela om åtgärder som skall vidtas. Förändrade handläggningsrutiner, ansvarsområden och entledigande av tjänsteman kan vara exempel på sådana åtgärder. 2. Socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn skall utgå från forskning, kunskap och beprövad erfarenhet. Exempel på sådan forskning är Eva Lundgrens ”Slagen Dam” och Mona Eliassons studier. Ge länsstyrelserna ökade resurser att följa upp, granska och utvärdera socialtjänstens insatser för familjer där det förekommit våld samt mandat till tvingande direktiv och sanktioner. Regering och riksdag har gjort lovvärda satsningar för att förbättra skyddet för utsatta kvinnor och barn. Tyvärr har det visat sig att mycket av satsningarna inte fått genomslag på kommunnivå. De utbildningsinsatser som genomförs ger inte förväntade resultat. Kvinnor (-s) och barns liv måste värderas högre än vad som idag är fallet. Länsstyrelserna har idag endast möjlighet att informera kommuner om att de handlat fel. 3. I familjerättens vårdnads- och umgängesutredningar skall klart framgå om kvinnan utsatts för våld och vilka konsekvenser detta fått och får för barnen. Socialtjänstens helhetssyn skall vara vägledande och kvinnors våldserfarenheter skall dokumenteras i utredningar. Riskerna för barnen att umgås med en våldsam pappa skall noga utredas och redovisas. Familjerätten skall tillhandahålla skriftlig information om att våld inom familjen kan innebära hinder för umgänge. I utredningar om boende, vårdnad och umgänge blir slutsatsen oftast att föräldrarnas konflikt skadar barnen. Våldet osynliggörs i utredningar vilket resulterar i att båda parter anses lika skyldiga till ”konflikten”. Misshandlade mammor får delad skuldbörda för det våld de utsatts för. Undermåliga utredningar sanktionerar och möjliggör för våldsamma pappor att genom hot och våld utöva fortsatt makt och kontroll över kvinnan och barnen. 4. Samarbetssamtal som metod hos familjerätten är en olämplig och farlig insats om det förekommit våld. Inget brottsoffer skall behöva kränkas ytterligare genom samhällets försorg. Vi kräver att socialstyrelsen genom ”Allmänna råd” till kommunerna informerar om detta. Många kvinnor upplever sig tvingade att delta i samarbetssamtal vid vårdnads- och umgängestvister. Direkt eller indirekt upplevs kravet att delta i samarbetssamtal som ett hot om att annars förlora vårdnaden, vilket också inträffar. Mödrar anses vara umgängessabotörer då de enligt familjerätten motarbetar samarbetet med fadern. Det är inte ovanligt att våldet mot kvinnor och barn ökar som en följd av samarbetssamtal. Familjerätten skall aktivt informera, i skriven text, om att samarbetssamtal är ett erbjudande och inte ett tvång. Vid uppgifter om våld skall familjerätten avråda från samarbetssamtal. Beslutet om deltagande i samarbetssamtal skall ligga på den utsatta parten och inte baseras på någon annans uppfattning. 5. Vi kräver ett förtydligande i lagtexten om barns rätt till en trygg och stabil uppväxt. Det skall klart framgå att våld, hot och/eller övergrepp mot någon familjemedlem inte är förenligt med en god uppväxt. Barnets rätt till en trygg och stabil uppväxt skall vara överordnad barnets rätt att träffa båda sina föräldrar. Uttrycket ”barnets bästa” behöver ett förtydligande då erfarenheten visar att tolkningsutrymmet är stort. Idag överlämnas barn till umgänge med en förälder som dömts för våldsbrott inom familjen med motiveringen att det är för barnets bästa. Även barn som utsatts för svår misshandel eller sexuella övergrepp lämnas idag ut till umgänge med förövaren. Om den andra föräldern nekar till umgänge innebär det en risk att vårdnad och boende överflyttas till förövaren, vilket också inträffat. 6. Vi kräver en markering i lagtexten att risk för att ett barn far illa är skäl nog för nekad vårdnad och indraget umgänge för förövaren. Beviskraven i vårdnadsmål och umgängesmål är idag lägre än i brottsmål. Detta är dock inte förankrat i domstolarna som regelmässigt dömer till umgänge i de fall där ingen brottmålsdom finns, även om risken är stor att ett barn utsätts för misshandel och/eller övergrepp. 7. Vi kräver ett tillägg i lagtexten där möjligheter till polishämtning av barn begränsas. Polishämtning av barn skall endast tillåtas då barnet riskerar att utsättas för våld, hot, kidnappning och övergrepp. Uteblivet umgänge skall inte vara skäl nog för polishämtning. Idag kan barn, med lagens hjälp, hämtas av polis under traumatiska former då en förälder vägrar medverka till umgänge. Orsak till umgängesvägran är inte sällan en förälder som vill skydda sitt barn. 8. Vi kräver att lagen ändras så att endast en vårdnadshavares medgivande krävs för att söka vård till ett barn. Den vård som erbjuds barn som bevittnat våld och/eller utsatts för våld och övergrepp måste kvalitetssäkras. Idag krävs båda vårdnadshavarnas medgivande för att ett barn skall få hjälp, till exempel psykiatrisk vård. Förövaren har av förståeliga skäl inget intresse av att barnet avslöjar vad det utsatts för. Vården är trendkänslig och idag växer det upp vårdprogram för barn, i många av våra kommuner, som det saknas insyn i. Barn har ingen möjlighet att berätta och bearbeta sina upplevelser om våldet finns kvar i deras liv och de riskerar bestraffningar. Umgänget med en misstänkt förövare måste upphöra under utredningstiden. Denna kunskap skall vara vägledande i den hjälp som erbjuds barnen. 9. 5 kap 11 § i Socialtjänstlagen ska ändras så att ordet bör byts ut till ordet skall. Idag står det i lagtexten att Socialtjänsten bör verka för att misshandlade kvinnor ska få hjälp att förändra sin situation och komma ifrån våldet. Ordet bör har i denna mening tyvärr givit ett tolkningsutrymme som inneburit att misshandlade kvinnor regelmässigt nekas hjälp att förändra sin situation. Vanligt förekommande är att en misshandlad kvinna som söker ekonomisk hjälp efter flykten från mannen får beskedet att man räknar med hennes och mannens inkomster tre månader tillbaka i tiden. Kvinnan borde alltså under misshandelsförhållandet ha sparat pengar under de sista tre månaderna för att leva på dessa efter flykten. Det synsättet är inte förenligt med den kunskap som finns om våldsförhållanden. 10. Vi kräver att en maxtid för utredning av våldsbrott mot en familjemedlem införs för polis och åklagare. Beslut om förlängd utredningstid skall åvila tingsrätt. Redan idag har lagstiftaren klargjort att våld mot kvinnor och barn skall prioriteras. Tyvärr fungerar inte detta. Fastställd utredningstid praktiseras redan i vårdnads- och umgängesärenden där socialtjänsten är ålagda att utföra sina uppdrag inom fastslagen tidsram. 11. Vi kräver att överträdelse av besöksförbud skall medföra kännbar straffpåföljd för gärningsmannen. Av 3464 anmälda överträdelser av besöksförbud under år 2001 ledde endast 35 ärenden till fällande dom med fängelse som påföljd (Brottsförebyggande Rådet). Besöksförbudslagen i sin nuvarande form är inte funktionell. 12. Myndigheter skall använda sig utav SARA instrumentet (Spousal Assault Risk Assessment Guide) för säkrare riskbedömningar. Det är många kvinnor som fått höra av myndigheter att ”han har nog blivit snäll nu”. Det är olämpligt och helt oacceptabelt att en enskild tjänsteman gör sådana uttalanden utan att ha några verkliga fakta. För att rädda liv kräver vi att riskbedömningar görs i mycket större omfattning än vad som sker idag. Anmälan om våld mot närstående, permissioner, ansökan om besöksförbud etcetera är exempel på när riskbedömning skall ske utan undantag.
Uppropstexten och namnlistan kommer att skickas till berörda instanser,
departement och ministrar.
Registrera ditt namn i formuläret
nedan för att delta i Uppropet :
Kontaktinformation:
Upprop för barns rätt att växa upp utan våld och övergrepp
upprop@fagelfenix.org